Tre veckor efter utgåva börjar stanken av fiaskot bli alltmera påtaglig. Den handfull närmast sörjande som plikttroget beställt efter länkar på facebook undviker gärna ämnet, bloggens kommentarsfält ekar tomt och de kontakter som fått pdf:er med förfrågan om de behöver recensionsex tiger alltjämt som muren. Den enda som överhuvudtaget kommenterar denna pinsamma affär är en narkoman jag glömt ta bort från facebook, som stövlar in på chatfunktionen kring midnatt med svagsint bröl om en bättre bok till nästa gång.
Det förtroendekapital jag ännu har kvar sen sist räckte visserligen till ett framträdande på P3 Populär och ett gästinlägg på en hipp stoner-blogg, men i brist på ord av mun har jag föga hopp om att försäljningen ska ta fart. ”En stenåldersroman” tänker nog de allra flesta, ”fy fan vad boring”.
Efter tre års möda borde besvikelsen vara enorm. Jag är dock märkligt apatisk inför det hela, och det beror varken på att jag är stenad eller att jag spelar cool inför alltför sura rönnbär. Här tror jag att jag haft en del hjälp av POD – formatets slappa upplägg; med rummet fullt av 1900 ex efter en misslyckad släppfest hade jag knappast varit lika obrydd. Medveten om det låga intresset för allt som inte renderar igenkänsel och flatgarv har jag därtill skruvat ned mina förväntningar till de blygsamma nivåer som anstår en föredetting sedan nio år. Och när jag slött bläddrar igenom mitt egna exemplar kan jag ännu konstatera att den trots allt fullgjorde sitt syfte. Jag ville ha en kärv, förhistorisk roman. Det ville inte ni. Det är er förlust, inte min.
Nå, nu lägger vi den här penibla affären bakom oss, och ser tillsammans fram inför lite fläskigt bastusnack, full av fitta, våld och high five – humor i Volym I av Schipperke, som kommer när den kommer. Fram till dess är det fullt möjligt att jag åter tar mig tid att orera kring den pågående undergången. Men håll inte andan.
tisdagen den 19:e april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tyckte att det varit lite väl inaktivt här på senaste tiden. Håller du dig fortfarande nykter? :P (till skillnad från dig är jag inte cool nog att avstå "emotikoner", a.k.a. "smileys")
SvaraRadera"Fram till dess är det fullt möjligt att jag åter tar mig tid att orera kring den pågående undergången. Men håll inte andan."
Så det var bara ett tillfälligt infall? Jag hoppas du fortsätter vilket fall som helst, vem ska jag annars skylla min bitterhet på?
/Björn
Jag har helt enkelt inte haft tid. Slappt som det må vara att publicera via pod, så har ändå korrektur m.m tagit upp en hel del tid i anspråk. Jag har därtill börjat arbeta på den schipperken jag lovar i inlägget, och så snart den är redo för formgivning ska jag hugga tag i ett maffigt fantasyprojekt. Plus att jag sysslar med en del kapitalistisk verksamhet. Skriva blir jag knappast fet på.
SvaraRaderaJag läste Hövding med stor behållning. Gjorde ett avbrott i Lukas Moodyssons Döden & Co för att sträckläsa den under en eftermiddag/kväll, och jag kan ärligt säga att jag tyckte din roman var bättre, om vi nu ska jämföra päron med dvärgkaniner (dvs en sönderhypad bok vars författare är en veritabel rikskändis som får visa nunan i allt från tidningen Amos ("Störst på livsfrågor och kristen tro") till DN till Babel inför utgivningen, med ett egenutgivet verk som uppmärksammas några minuter i P3 under en tisdagsförmiddag).
SvaraRaderaDet fanns ett par småsaker som kunde justerats, utvecklats och kanske skrivits annorlunda i mitt tycke, men överlag bar verket sin vikt med bravur. Den största invändningen jag egentligen har att komma med gäller valet av typsnitt (Lucida Sans!?!?).
Det ska också tilläggas att jag hade lågt ställda förväntningar.
SvaraRaderaVad det gäller typsnittet: Calle hade diverse märkliga idéer om "sjuttiotalsstämmning" samt någon slags ironisk undermening kopplat till det faktum att typsnittet i fråga saknar de små böjar i ändarna som är en rest från tryckkonstens blablabla och därför skulle vara mer kompatibel med temat, stenåldersristning eller vad ved jag, och jag bara backade undan av respekt för det konstnärliga sinnet.
SvaraRaderaJag ska läsa den när jag har tid. Just nu har jag fullt upp med mitt löneslaveri.
SvaraRadera"Det är er förlust, inte min."
Thats the spirit. (hur säger man det på svenska?)
Att du skriver fantasy och annan fiktion är ett resursslöseri med talang.
SvaraRaderaDu borde lägga energin på att skriva om verkligheten,
du är oslagbar där.
Jag beställde och läste din bok. Den konsekvent hållna berättelsen och språket uppskattades verkligen. Har de senaste dagarna kommit på mig själv med att formulera vissa tankar och SMS som meningar av visdomsord. Något slags bra betyg.
SvaraRaderaÄven om jag, ur ett rent egoistiskt perspektiv, måste medge att jag funnit den tystnad som rått kring boken befriande för den egna läsningen förtjänar den verkligen att nå ut till fler. Ska rekommendera den för vänner så fort tillfälle ges.
Håller tummarna för den stundande succén!
Jag ska köpa, läsa och recensera, men jag har varken tid eller pengar just nu. Tag det lugnt. Vilket du iofs redan verkar göra.
SvaraRaderaHigh five och "bra jobbat" - var ju ändå aldrig något för dig. Och fatta: Det är den "kulturen" vi lever i. High five för att nån gissat rätt på vem som skrev Pippi Långstrump, och vad som är innehållet i en pannkaka. Det är så dom sprider sin vinnarideologi.
SvaraRaderaMen varför "Hövding", någon sorts manlighets -retro- behov, eller?
Jag ska kolla. Du skriver som ett snille hur som.
Som framkommer i inlägget så visste du ju vad du gjorde när du valde en så omöjlig tidsepok som stenåldern.
SvaraRaderaDet kanske hade funkat om du varit någon gemytlig lönnfet mysgubbe. Med din publik och ditt rykte är det klart att det blev svårt..
Jämförelseindex borde ju vara någon lika smal gren inom prosan eller den experimentella lyriken t.ex.
I den jämförelsen kanske mottagandet av hövding framstår som värsta sortens hype.
Har haft boken utlånad ett tag nu men jag återkommer med åsikt när jag fått tillbaka den och hunnit läsa.
Glad påsk på er allesammans. Jag har haft en del att stå i, men ska givetvis ägna några minuter åt att ge min trogna publik respons:
SvaraRaderaNordbo: ”Så ska det låta” sas det i vart fall en gång i tiden. I dagsläget förknippas sannolikt uttrycket i första hand med ett visst underhållningsprogram. Men språket är till för att återerövras.
Anonym: Må så vara. ”Oslagbar” är jag dock bara när jag är inspirerad, till skillnad från mättnaden som uppstår när jag trött gör min pryl "för att det är det jag är bra på". Då kör jag hellre skiftesbruk.
Daniel: Tack. Kan tillägga att jag även välkomnar feedback från de besvikna.
Olov L: Det är lugnt, jag lovar.
Gabriella: Svar på frågan: ”Ja!”.
Anonym: Jo jag vet. Hela inlägget är faktiskt lika överdrivet som min hasch – text. Bägge har visserligen viss grund i verkligheten, men huvudsaken var att det skulle bli underhållande texter. Jag tycker personligen att skamlös bitterhet är sjukt underhållande, och är faktiskt lite förvånad att ingen av er ännu genomskådat mig. Poängen med hela inlägget är länkarna till programmet respektive texten, men hellre än att bara lägga in en trist länk – text av klassiskt bloggslag typ ”Jag medverkar i radio, här, och med anledning av detta kör jag även en text på bloggen ”Höga tider” som ni hittar här” så passade jag på att ömka mig själv och gnälla. Jag är fullt medveten om att boken bara funnits ute i en dryg månad, och att få av dem som fått eller beställt har orkat läsa den. Den första recensionen av ”Recension” dröjde längre än så, vill jag minnas, och den boken fick ju till sist rena rama hypen. Men jag räknar som sagt inte med någon större succé den här gången, även om en intervju på landets näst största radiokanal minst sagt är en mycket bra början.
skönt att se att du inte var fullt så bitter på allvar (även om man såklart kan misstänka att du i själva verket är det men att du nu försöker släta över det).
SvaraRaderaJag beställde dock ett exemplar, mest utav medlidande; "en kärv förhistorisk roman" låter ju faktiskt inte för kul. Kan man åtminstone hoppas på lite juicy bits a la grottbjörnens folk?
Vad du upplever som "oslagbar" är en sak. Som läsare har jag andra parametrar.
SvaraRaderaAnonym: Varför skulle jag vilja släta över eventuell bitterhet? Saftiga bitar utlovas dock, i form av såväl sex som droger.
SvaraRaderaAnonym 2: Eftersom jag inte får betalt för det här skiter jag till viss del i vad läsarna tycker. Därför slösar jag hellre kreativ energi på att skriva förhistoriska romaner än på ”Recension” 2 och 3. Skulle jag börja göra avkall på skaparglädjen kunde jag lika gärna börja skriva uppkäftiga knarkliberala krönikor åt metro.
så det kommer fler volymer av schipperke? fett!!
SvaraRaderaNu har jag köpt månadskort på skånetrafiken. Lämnar bilen hemma och har nu händerna fria minnst tre timmar om dagen för att hålla i bok. Nu ska här läsas stenåldersroman!
SvaraRaderaHövding var bra - du målar med alla härliga nyanser i de mänskliga känslornas spektrum - en veritabel regnbåge av allt från främlingskap och paranoia till otillräcklighet, avundsjuka och självförakt. Bister som en von trier-rulle var den, med en lika "upplyftande" eftersmak. Är det så människans (mannens) livsvillkor ser ut tycker du? Eller är det bara så du känner när du tänder av?
SvaraRaderaBra bok som sagt (även om det tog mig en stund att komma in i den). hade gärna sett en filmatisering. (Det borde inte bli nån match väl?)
Recensionen kommer läggas upp när hypen behövs som mest. Väntar in rätt läge. Kanske i samband med att jag lanserar något eget projekt, så besökarantalet går upp lite o du får nån extra läsare. (Det lutar åt ett medelbetyg ++ på själva boken, men jag är inte säker än). Frågan är bara vem som kommer läsa min rec. Jag gissar på femton-tjugo personer, har du tur köper en elelr två av personerna boken.
SvaraRaderaKan man inte bära ett fiasko med jämnmod ska man inte hålla på med... någonting. Jag har själv två praktfiaskon i följd bakom mig, men vinglar ändå framåt på livets stig. En viktig nyckel till jämnmod är som du säger att man inte ligger ute med en massa riskkapital. Efter att fem kompisar gjort tummen upp känner jag att jag fått mitt.
SvaraRaderaSnälla Johannes, börja skriva krönikor åt metro!
SvaraRaderaLOL.
SvaraRaderaVad garvar du åt?
SvaraRaderaÅt anonyms önskan att se dig krönikera i Metro så klart. Efter texter som denna http://mnmlsmn.blogspot.com/2011/01/journalistskraet.html känns det som att oddsen för att hans önskan ska slå in är ganska höga. Eller har du reviderat din inställning till skrivardrängsvärvet?
SvaraRaderaAha.
SvaraRaderaJag var omedveten om utgivningen, men snubblade över inlägget ovan, och med minnet av smak och annat ringande i skallen bestämde jag mig genast för att beställa. Blir dock en jävla hög böcker den här gången och jag har heltidsjobb och tre barn så jag vet inte när jag verkligen kan komma att penetrera boken, men jag återkommer med återkoppling när så skett. Väl mött
SvaraRaderaHövding är en förträfflig bok. Språket och tonen är extraordinärt, får en känsla av nån sorts jordkraft när jag läser. Slutet: Lappjävlar!
SvaraRaderaJag gillar dina gästinlägg på Hög Tid och Motpol. Kanske du kan föreslå Motpol att publicera "... om att sluta röka Hash". Eller skriv ett nytt, ditt förra inlägg på motpol genererade en bra diskussion.
SvaraRaderaHaha! Hasch-inlägget på Motpol? Oskorei och en handfull andra skulle möjligen le lite åt det, men annars skulle det bli en storm av anklagelser om dekadent vänsterdynga etc.
SvaraRaderaJag ser inte hur det skulle fylla en funktion ens ur ett provokativt perspektiv.
/Björn
Men herregud han lovade ju att sluta röka. Klart Motpolarna respekterar...
SvaraRaderaTack för beröm. Vad gäller Motpol är jag mycket nöjd med min gästblogg och den efterföljande debatten, men någon ny är knappast aktuell, främst av "been there, done that" - skäl. (allra minst med en repris på redan publicerat material)
SvaraRaderaMed det sagt, utesluter du helt och hållet ett gästinlägg på Motpol i framtiden?
SvaraRaderaI övrigt: hur ser det ut med bloggandet här på Minimalismen framöver? Jag måste ju fördriva mina händelselösa dagar med något mer än att läsa motpol!
/Björn
Ingenting är någonsin helt uteslutet, men det är inte det minsta aktuellt, kan jag säga.
SvaraRaderaVad det gäller minimalismen ser det tyvärr klent ut, och det gäller för övrigt inspirationen i allmänhet är jag rädd. Funderar dock på att sätta samman och avrunda det hela till någon slags bok. Vi får se hur det blir.
Lyssnat på P3-ljudfilerna. Wow, vilket mörk röst du har.
SvaraRadera